Beatrice Blåfield "När tåget kom till KARIS - Ett stationssamhälle blir till"

Järnvägen förndrade allt.... I beättelsens centrum finns järnvägsfolket med familjer, arbete och fritid, verksamma i stationssamhället i Karis socken. Berättelsen täcker en historisk period som omfattar drygt 150 år. På den långsmala bangården rymdes bostadskaserner med trädgårdar, uthus, bastu, lokstall, ställverk, järnvägsstation, restaurang, posthus, polisfinka, kiosk... Den dåtida bangården utgjorde ett miniatyrsamhälle inklämt mellan ett dussin järnvägsspår och landsväg. "Det var lyckliga dagar det, då man jobbade på järnvägen. Där hade man goda vänner och bekanta. Veikko Wickström 1913-2011, förman vid lokstallet. År 1873 tangerade Hangöbanan den lilla landsortsbyb Kihla. Trettio år senare kom Kustbanan till orten och i och med det blev Karis en järnvägsknut som med tiden utvecklades till ett livligt stationssamhälle. Många järnvägare var med om att bygga upp stationssamhället rent konkret med egnahemshus åt sig själva, men samtidigt också vid sidan av sitt dagliga arbete engagera sig i samhällets politiska liv. Vad betydde det att Karis blev en järnvägsknut och hur utvecklades stationssamhället i den förr så jordbrukspräglade svenskspråkiga trakten med de dominerande järnbruken? Vilka var med och påverkade samhällsutvecklingen? Och avslutningsvis: Hur gård det för vårt stationssamhälle i framtiden ifall Västbanan byggs ut? Allt detta vill boken ge svar på.